torsdag 2 oktober 2008

1 oktober 2008

Det är med stor sorg i hjärtat jag måste berätta att min älskade lilla Leo i dag på eftermiddagen fick somna in i min famn på Strömsholm - 5 år gammal.
Det gick inte att göra något mer och varken jag eller veterinärerna ville att han skulle behöva lida mer än nödvändigt.
Leo blev jätte glad när han fick se mig och slickade mina tårar, så jag vet att han fick lämna jordelivet som en glad hund som kände sig trygg i sin mattes närvaro.
Det kommer bli tomt utan min lilla glada prins....

Tack till alla som har stöttat mig, extra många pussar och kramar till min syster med familj, Ulla & Stig-Arne, Vivi och Marie som alltid finns där och som är ett stort stöd i mitt liv.

Ett jätte tack och kram till Lotta som åkte med mig i ilfart till Strömsholm idag och för att du fick mig att tänka på annat emellanåt!
Måste erkänna att jag kanske inte hade trott det men nu vet jag att vissa människor verkligen ställer upp för en när det verkligen behövs, även om man inte har haft någon kontakta på länge, och det känns skönt att veta.


Till minne av min älskade lilla Leo

Jag visste att natten gör slut på sin dag
och att blommor vissnar det visste jag.
Ett ljus det slocknar hade man sagt
och även en kung ska förlora sin makt.
Jag visste att träd kan falla för såg,
liksom glas kan spricka det kom jag ihåg.
Och att ord kan glömmas om än de viskas ömt,
men att du kunde dö det hade jag glömt.

1 kommentar:

Maddi sa...

Vackra ord till din oerhört söta Leo!

Jag är så ledsen för din skull...
Kramar från Maddi, Freyjas matte